Det är skönt när det är tyst

Jag valde en plats att vara på.
När jag flyttade hit.
En sen kväll i december.
Båtarna passerar nedanför mitt berg.
På väg med förväntan och finlandssvenskan.
Kommer tillbaka, med vunnet och förlorat.
Jag ser däck från mitt fönster. Snett från ovan.
Kaknästornet som blinkar och det blir aldrig riktigt mörkt härinne.
Men det blir tyst, när det inte blåser.

Jag valde, det är skönt att säga.
Det är ingen självklarhet.

Jag läste Bob Hanssons julklapp på talarforum.
Oss själva.
Vara oss själva. Ge oss själva oss själva.
Med allt det klantiga, spretiga, konstiga, glada, skeva, förundrade som är vi.

Jag slås av det.
Att det är så mycket som läggs på bortom.
Som ska ta oss någon annanstans än där vi är.

Som småbarnspappa får jag många barnfilmer.
Astrids alla klassiska och disney och allt vad de heter.
Senast Kung Fu Panda, som animerat levererar små sanningar.
Som den att om vi lever i då, skapar vi en framtid utan ett nu.

Som en färja, på väg bort och sedan tillbaka.
På samma sätt, fast kanske är allt är förändrat.

Jag ser min utmaning idag.
Som jag vill lämna idag.
Som tar mig bort från mitt nu.

Det är skönt när det är tyst.
Då hör jag min andning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s