Stora flickan

Ett av de trösterika saker vi kunde hitta att säga till henne, när tänderna skulle dras bort var helt enkelt; du kommer att se ut som en stor flicka. Som de större tjejerna på dagis. De byter också tänder. Jag menar, lillan är tre hur ska hon förstå vad själva poängen är med att ta bort två tänder?
Så klokt hon reflekterade när bedövningen började släppa och hon insåg det nya. Att hon höll i sina tänder. ”Pappa, sätt tillbaka dem”.
Det är rätt klokt av henne att begripa det.

Veckan har gått, tanddramat var i tisdags. Och hon har av och till återkommit till det där med tänderna, som sedan blev till två guldmynt. Begreppet stora flickan och plötsligt så kastade hon sig i en ny form av trots, jag inte riktigt känner igen. Men ny trots.

När vi lade oss idag, så var hon på sitt bästa. Skrattade, var glad, lycklig och tjöt av fnitter när jag föreställde min röst så att jag kraxade som kråkan i Mamma Mu och råmade som kossorna.
Så blev hon trött och vände sig om. Låg där tyst.
Så satte hon sig plöstligt upp, med förvåning i blicken och med en tydlig insikt.
– Men pappa.
– Ja?
– Jag har ju inga tuttar ju. Då är jag ingen stor flicka.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s