Allt går inte runt

Ett av mina första minnen är från Murargatan i Uppsala. Det vet jag att det heter, idag. Vi bodde där bara några år. Jag är osäker på exakt hur många år.

Jag har varit där på äldre dar och minnen kommer tillbaka. Vi hade rutiga tapeter och jag minns de där kvällarna, när jag låg i vardagsrummet och fick somna medans TV-n stod på. Hur världen blev lika rutig som tapeten till ljudet av Dallas.

Ikväll var hon övertrött efter en hel eftermiddag på klätterverket i Sickla. En underbar stund med en dotterapa, som klättrade upp och njöt för fullt av att ramla och hänga i en sele.

Hon somnade bredvid mig, till ljudet av TVn. Med värk i lederna, händerna och skrattmusklerna. Lycklig av en dag, med vännen och hennes tre andra döttrar. Tjejskratt.

Livet går igen men på så många sätt är vi båda, en felande länk, för det är samma ändå inte alls. Allt har ändrats och blivit annat. Det är jag oändligt tacksam för en kväll idag, när jag hör hennes skratt i drömmen från hennes sovrum.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s