En liten flicka, redan och så stark.

Idag har jag hållt kalas här hemma för massa barn från litens dagis och stjärnfamiljen. I över två månader har hon pratat om kalaset och haft väldigt tydliga beställningar. Och jag blir glad att det är anspråkslöst. Det var viktigare vilka vänner som skulle komma än vad som skulle finnas, viktigare hur än vilka presenter. Hon däckade efter kalaset på eftermiddagen och ligger fortfarande och joddlar i sängen nu vid tio-tiden på kvällen. Sjunger sånger från dagen och nya lekar, berättar sagor för sina gosedjur om vännerna som kom. Fyra år är en transparent ålder, jag får veta allt. Inser med en pappas fåniga fasa att det inte kommer vara så framöver. Men hon är lycklig idag och hon vet att om några dagar fyller hon på riktigt. Då blir det frukost på sängen. Om det berättar hon för sin björn, att då, men först då är hon fyra på riktigt.

*

Separation är svårt, även för en fyraåring. Även för henne, som trots att hon är så van med varannanveckolivet så blev hon ledsen när sista vännen gick och festen var över. Då kröp hon upp och det skulle vara så lätt att försöka curla i det läget, men hon fick vara ledsen. Och det hör ju ihop, samma tårar i glädjen och i det svåra. Hon är tapper min lilla i silverklänning och hårspännen med rosett. En liten flicka, redan och så stark.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s